Buss i Beijing

Bussnätet i Beijing är väl utbyggt. 400 lokala linjer trafikerar dagligen gatorna. Det finns också flera huvudterminaler för långdistansbussar.

Tidigare var det svårt att som turist åka buss i Kina eftersom all information är skriven på kinesiska. Men tack vare OS 2008 har informationen på andra språk ökat. Det är en god regel att alltid notera bussens nummer och destination innan man kliver på. Det är också bra att berätta för chauffören eller någon medpassagerare vart man tänker sig att åka. På det sättet kan man vara säker på att hamna på rätt ställe. När bussen närmar sig en destination ropas namnet ut i högtalarna på både engelska och kinesiska.

Under rusningstid är det bra att vara ute i god tid, annars blir bussarna snabbt fyllda. Vill man komma fram fort är lokalbuss inte alltid det bästa alternativet.

Levnadsstandarden i Beijing har ökat kraftigt under senare år. Detta innebär att många har fått råd att skaffa en egen bil. Idag rör sig omkring 3 miljoner motorfordon på vägarna i Beijing varje dag och det kräver mer än vad dagens vägar klarar av. Troligen kommer situationen ändras de kommande åren eftersom flera stora vägar byggs. Många av Beijings bussar har blivit utbytta mot energisnåla gröna bussar. De här bussarna har alla former av bekvämligheter för sina passagerare, inklusive TV. Detta kan vara lite trevligt om bussen rör sig långsamt. Det finns tyvärr en hel del ficktjuvar ombord på bussarna. Det är därför viktigt att ha uppsikt över bagaget. På bussen betalar man kontant eller med ett laddningsbart kort som även fungerar för att betala tunnelbana och taxi. Kortet är personligt så resar man som familj behöver alla ha ett eget kort. Betalar man kontant är det viktigt att ha jämna pengar. Om man har mycket bagage med sig får man betala för en extra person. Men eftersom bussresan ofta inte kostar mer än en krona är det inga dyra kostnader.

Flyg i Beijing

Beijing har den största internationella flygplatsen i landet och i hela asien. Den är belägen i nordöstra delen av Shunyi-distriktet, ungefär 3 mil från centrum. Från flygplatsen tar man sig in till olika destinationer i stan med flygbuss. Det går också en särskild tunnelbanelinje raka vägen från flygplatsen till centrala Beijing. Utanför entrén trängs taxibilarna. Här är det bra att dubbelkolla att taxin har licens. Annars kan priset snabbt rusa iväg.

Det går direktflyg till Beijing vilket är bekvämt. För att resa till Kina behövs ett visum. Det är bra att vara ute i god tid när man ansöker om visum även om det inte behöver ta mer än tre till fyra arbetsdagar för att färdigställa. Ett turistvisum gäller i 60 dagar. Man har då möjlighet att lämna landet vid ett tillfälle. För att kunna ansöka om ett ”multiple” visum, som ger utrymme till flera utresetillfällen, måste man kunna visa upp att man varit i Kina minst två gånger tidigare. När man kommer till Kina kontrolleras passen noga och det kan ta lite tid. Man kan ha i åtanke att det passerar närmare 80 miljoner människor varje år. I det perspektivet går det snabbt. I samband med OS fick flygplatsen ytterligare en terminal, som räknas som världens femte största byggnad. Inom terminalen finns en del som kallas för det globala köket. Här finns mer än 72 olika restauranger. Det finns också ett stort antal affärer, banker och lounger. År 2017 kommer Beijing att ha ytterligare en flygplats och den beräknas bli den största i världen. Den nya flygplatsen ligger 4 mil söder om Beijing och ska avlasta det stora trycket av anländande passagerare.

Det kan vara bra att vaccinera sig innan man flyger till Kina eftersom det på vissa ställen finns mycket myggor. Flera vaccinationer innebär mer än en spruta, så här är det viktigt att planera noga.

Tunnelbana i Beijing

Vill man slippa att fastna i bilköer är tunnelbanan ett säkert och prisvärt alternativ. Även om vagnarna kan vara mer än välfyllda kommer man dit man ska inom rimlig tid. För några år sedan fanns bara tre tunnelbanelinjer men inför OS byggdes tunnelbanan ut. För närvarande finns det 13 linjer men det kommer att bli fler inom snar framtid. Idag sträcker sig tunnelbanesystemet över 336 kilometer och 172 stationer.

Med de nya linjerna kan man i princip ta sig vart som helst i Beijing. Det går till och med att åka direkt från flygplatsen in till centrala Beijing. Då tar man Airport Express som är ett toppmodernt helautomatiskt tåg som körs utan förare. Förhoppningen med de kommande linjerna är att man ännu lättare ska kunna ta sig ut i stadens förorter. När man ska kliva på tunnelbanan måste man ta sig igenom en spärr. Har man med sig en väska måste den röntgas vid ingången. Det är inte svårt att hitta i Beijings tunnelbanesystem. Det finns tydlig skyltning både för att beskriva hur man tar sig runt på stationen för att hitta rätt linje och för att ta sig av och på vid rätt station. Namnen på tunnelbanestationerna ropas ut i högtalarna när tåget närmar sig en station. På det sättet har man tid att förbereda avstigning.

Vill man innan resan undersöka Beijings tunnelbanesystem för att bättre kunna hitta vid ankomst kan man titta in på tunnelbaneföretagets hemsida: www.ebeijing.gov.cn.

Man kan köpa antingen en engångsbiljett eller ett uppladdningsbart kort för att betala resan. Biljett köps oftast i automater men alla tunnelbanestationer är bemannande så det brukar gå bra att köpa biljetten från tunnelbanepersonal. Köper man ett kort måste man deponera en summa. Den får man sedan tillbaka när man returnerar kortet. Det kan vara bra att veta att kortet även är giltigt på buss och när man åker taxi.

Taxi i Beijing

Att åka taxi i Beijing är inte dyrt. Håller man sig inom stadsgränserna kostar resan ofta inte mer än 20 kronor. Det händer sällan att turister blir lurade av taxichaufförer i Beijing. Men det finns många illegala taxibilar och de håller sig inte till den av staten bestämda taxan. Alla lagliga taxibilar har en guldgul färg. De ska också visa upp sitt tillstånd på bilens framruta. Har man råkat ta en taxi som saknar tillstånd är det klokt att betala det som begärs och inte starta ett bråk. Behåll registreringsnumret och lämna detta till en polis senare. I Kina tar man sådana ärenden på allvar.

För att veta att man betalar rätt taxa kan man innan resan påbörjas ta reda på vad resan uppskattningsvis bör kosta och sedan dubbelkolla med chauffören. Det är ofta lätt att få tag på en taxi var du än befinner dig i Beijing och man betalar kontant eller med ett litet kort som man använder i såväl tunnelbana som på bussar. I Kina ger man aldrig dricks när man åker taxi. Utan man betalar det som anges på taxametern.

Vill man resa i Beijing och inte kan kinesiska är det bra att få destinationerna nedskrivna med kinesiska tecken. Många taxichaufförer kan inte engelska och destinationerna har ofta sitt alldeles unika kinesiska namn.
Vill man besöka Hutongerna i Beijing måste man åka med en specialtaxi, en slags trehjuling, eftersom vanliga bilar inte ryms på de smala gatorna. Detta kostar ofta lite mer än en vanlig taxibil.

Nackdelen med att åka taxi i Beijing är att det kan ta väldigt lång tid eftersom det finns så mycket bilar i omlopp samtidigt. Har man bråttom kan det vara värt att välja tunnelbana. Ska man till ett ställe som inte ligger alltför långt bort kan det faktiskt löna sig att gå eller cykla.

Cykla i Beijing

När man cyklar får man se och uppleva mycket mer än om man väljer ett snabbare transportmedel. Även om avstånden ibland kan vara långa är det ganska flackt och trafiken som periodvis är ganska påfrestande kan man komma undan om man tar sig till cykelvägarna.

Det kan vara överväldigande att för första gången sätta sig på cykeln i en jättestad som Beijing. I stora korsningar finns ofta en trafikpolis som vinkar fram bilar och cyklister så att man förhoppningsvis kommer över på rätt sida vägen.

Det finns flera guidade cykelturer i Beijing. Hotellen brukar kunna hjälpa till att hitta en bra guide. Hotellen brukar också kunna hyra ut en cykel över dagen. Att följa med på en guidad cykeltur kan leda till att man upptäcker delar av staden som man annars aldrig hade hittat på egen hand.

Även om man i Beijing rivit en hel del av de gamla hutongerna i den äldre delen av staden, finns fortfarande många kvar. Hutongerna är faktiskt en av Beijings allra största turistattraktioner och en cykeltur är utan tvivel bästa sättet att utforska de gamla gatorna som slingrar sig fram likt små labyrinter runt den förbjudna staden. Här finns många små caféer och restauranger där man kan slå sig ner för att på riktigt ta del av kinesernas vardag.

Det kan kännas som om man förlorar tid om man väljer att cykla i Beijing, men faktum är det ofta är precis tvärtom. Med cykel kör man snabbt förbi bilar och bussar som långsamt sniglar sig fram i den sega trafiken. Cykel i Beijing innebär på många sätt frihet! Kineserna använder gärna ringklockor och tutor för att ta sig fram i trafiken. Det kan kännas fånigt, men faktum är att ringklockan är en stor hjälp om man vill kunna ta sig fram på cykelvägarna. Skulle man få punktering under vägen är det inte svårt att få hjälp längs vägen. Det finns ofta skyltar längs vägen som indikerar att här finns det en cykelreparatör.

Xiangshan-parken

Xiangshanparken är belägen ungefär en mil väster om Beijing. Under Jin-dynastin, vilket innebär 1100-talet enligt västerländsk tideräkning, byggde kejsaren ett tempel på platsen för den nuvarande parkanläggningen. Under 1700-talet byggde kejsare Qianlong till flera stora salar och paviljonger. Han tyckte mycket om att vara i parken för att få lugn och ro och tog sig mycket tid att arrangera de olika delarna. I början av 1900-talet förstördes tyvärr stora delar av den väl genomarbetade landskapsarkitekturen som en följd av en attack av de engelsk/franska trupperna. 1949 började den kinesiska regeringen restaurera och utveckla parken som idag är en av de vackraste och mest välbesökta parkerna i Beijing. På området finns två hotell.

Idag kan man se flera av de gamla byggnaderna i parken, men framför allt kan man njuta av den vidunderliga naturen. Besöker man Beijing under hösten när löven byter färg bör man ge en dag åt Xiangshan-parken. Det sägs finnas mer än 5000 olika trädarter av uråldrig härstamning. Det bokstavligt talat glöder av färg. När man promenerar genom parken passerar man vackra sjöar och relativt höga toppar. Uppe på Xinanglu-toppen har man fin utsikt över såväl Beijing som sommarpalatset. Som besökare kan man välja två olika turer genom parken. Väljer man den norra passerar man bland annat Yanjing-sjöarna som också kallas galssögonsjöarna, Jinxin Zhai som är en park i parken, Zhao Miau som är ett stort lamatempel byggt 1780 av kejsare Qianlong. Väljer man den södra turen genom parken passerar man Jincui sjön, man får också se ShuangQuing Villa som har haft en viktig plats i Kinas moderna historia. När folkrepubliken Kina utropats blev byggnaden residens åt Mao Zedong och högkvarter åt kommunistpartiets centralkommitté.

Vid ingången till parken ska man inte missa kejsaren Qianlongs vackra mottagningshall.

Dagligen går fler busslinjer regelbundet ut till Xiangshan parken. Man kan också ta tunnelbanan till sommarpalatset och därifrån ta en taxi.

Pekingopera

Pekingopera eller som det kanske borde kallas idag, Beijingopera, är inte en helt enkel konstform att ta till sig som oinvigd. Är man musikintresserad bör man ändå ta mod till sig och inte gå miste om en alldeles unik och väldigt speciell upplevelse.

I Kina har man spelat teater under många tusen år. Pekingopera är i det sammanhanget en relativt ny tradition som skapades under 1800-talet. Ofta utgår man ifrån en saga som publiken förväntas känna till. För att verkligen kunna få en ingång i Pekingoperan är det bra att ta reda på vilken föreställnings som ska ges och sedan läsa på ordentligt.

Musiken som hörs i bakgrunden kan låta ganska skränig men då ska man veta att bakgrundsmusiken i en Pekingopera inte är tänkt att vara en njutningsfull upplevelse utan snarare, likt filmmusik, skapa en stämning till dramat som utspelar sig på scen.

Ansiktsmålningarna är en viktig del i Pekingoperan eftersom de berättar om rollens karaktär. En van besökare vet med hjälp av ansiktsmålningen genast om det är en ärlig och fin person eller om det är en falsk insmickrare som står på scen. Rött står ofta för godhet och ärlighet emedan vitt symboliserar grymhet och förräderi. En särskild konstform inom Pekingoperan är maskbytandet. En skicklig aktör bör kunna byta mask utan att publiken märker det. Maskerna har precis som målningarna en symbolisk betydelse. Genom olika maskbyten visas ett brett spektra av känslor som ger ytterligare liv och dimension åt karaktären.

Att bli operasångare vid Pekingoperan är inte enkelt. Man behöver inte bara vara en god sångare och skådespelare utan man måste också vara en enastående akrobat. Som förstagångsbesökare på en Pekingopera är det inte självklart att förstå berättelsen. Då kan man istället med fördel njuta av insatserna från de begåvade aktörerna.

Via nätet kan man redan innan resan boka en biljett till en bestämd föreställning. Med lite framförhållning hinner man läsa igenom historien som ska spelas och därmed får så mycket mer ut av upplevelsen.

Beijings zoologiska trädgård

I västra Beijing ligger en zoologisk trädgård där man kan få se många olika vilda och tama djur från Kina. Många besökare uppskattar särskilt att få se jättepandor och smalnäsor. I djurparken finns även djur från andra länder som till exempel känguru, isbjörn, jättesköldpadda och sibirisk tiger. Varje år har djurparken fler än sex miljoner besökare.

Beijings zoologiska trädgård är en av de äldsta djurparkerna i Beijing. Redan 1906 när djurparken grundades var den tänkt som en plats för husdjur. Över åren har parken haft många upp- och nedgångar. Sedan 1958 har det emellertid varit mer stabilt vilket har lite till att båda areal och artrikedom har kunnat ökas. Parken har idag en areal på omkring 90 hektar. Idag finns över 7000 djur och 600 arter i parken. 1999 öppnades ett akvarium i parken. Det är i dag Kinas största akvarium med många sällsynta arter. I akvariet bor förutom fiskar även delfiner och sjölejon som tränas och uppträder inför besökarna. Att kliva in i Akvariet känns på något sätt som att kliva in i Amazonas regnskog.

Som turist och besökare i en kinesisk djurpark kan man få delade upplevelser. Som västerlänning är de lätt att känna frustration över att djuren har för lite utrymme i sina burar. I en svensk djurpark arbetar man mycket för att djuren ska må bra och kunna leva i en omgivning som i största möjliga mån påminner om den naturliga miljön. Djuren tillskrivs samma känslor som människor. Ett sådant tänkesätt innebär att djurparken tar in färre djur för att ge plats åt de redan befintliga. I Beijings zoologiska trädgård har man arbetat för att samla in sällsynta djur som annars skulle blivit utrotade. Insamlandet har inneburit att det finns mindre plats för varje djur. Tycker man att det är jobbigt med trånga burar ska man inte besöka Beijings zoologiska trädgård. Har man däremot ett intresse för sällsynta och utrotningshotade djur finns stora möjligheter att få en fantastisk upplevelse i Beijing.

Precis som på många andra ställen i Beijing kan man njuta av själva omgivningen i djurparken. Det är en rofylld park där man kan strosa runt och njuta av naturen och de vackra sjöarna.

Nationalstadion

Beijings Nationalstadion byggdes 2008 inför sommar-OS. Man räknar med att den närmast gigantiska byggnaden kostat över 423 miljoner amerikanska dollar. För många tv-tittare är det nog svårt att fullt ut förstå vilken jättekonstruktion denna idrottsarena är. Designen som på många sätt påminner om ett fågelbo skapades av schweiziska arkitekter med inspiration av kinesisk keramiktradition. Man har inte försökt dölja stålkonstruktionen utan istället låtit den träda fram och prägla byggnaden. Allt är mycket noga genomtänkt och avvägt. Det finns plats för mer än 200 rullstolar. Akustiker har provat ljudet så att det ska höras lika bra var man än befinner sig i lokalen. Det är också tänkt att man ska ha god utsikt över det som sker på arenan oavsett plats. Många arkitekter ser på Beijings Nationalstadion som ett exempel på ett lyckat projekt. Den som är intresserad av byggnadshistoria bör inte missa ett besök på den ännu nya arenan i Beijing.

Efter att OS tog slut har man haft svårt att få tillräckligt många event på den stora stadion. Under augusti 2009 spelades operaföreställningen Turandot. Samma höst avgjordes finalen i italienska superligan inför en jättepublik. Beijings fotbollsklubb Gu´an fick erbjudande om att använda arenan men de tackade efter övervägande nej eftersom de tyckte att det blev pinsamt att ha gapande tomma läktare trots en stor publik. Arenan med sina 80 000 platser var helt enkelt för stor. Trots att Beijings nationalstadion inte har så många stora tillställningar besöks arenan av tusentals besökare varje dag som var och en betalar en inträdesbiljett. Detta gör att arenan kan fortsätta att finnas.

Ett av målen när Beijings Nationalstadion byggdes var att den skulle bli den viktigaste platsen i staden. Så har det inte riktigt blivit än. För att öka besökssiffrorna planerar man därför att bygga ett shoppingcenter och ett hotell med utsikt över arenan.

Västra Qinggravarna

I området runt Beijing finns flera stora gravfält där kejsare i olika dynastier finns begravda. Qing-dynastin har två stora gravfält. Ett ligger öster om Beijing och det andra ligger på västsidan. Båda gravplatserna ligger i Hebeiprovinsen och är populära turistmål. Gravplatserna är väl värda ett besök för den som vill få inblick i den kinesiska historien och dess arkitektur.

Om man besöker de Östra Qinggravarna finner man gravar tillhörande femton medlemmar ur kejsarätten Aisin Gioro, varav fem är kejsare. Det verkar kanske lite märkligt att inte alla kejsare begravts på samma gravplats. Men förklaringen är ganska mänsklig. Kejsare Kangxis son Yongzheng vägrade nämligen att bli begrav på samma plats som sin far och valde därför ett gravfält i motsatt riktning. Hans grav byggdes år 1737. Yongzhengs son var en mer diplomatisk person i jämförelse med sin far. Han gav order om att kejsarna efter honom skulle begravas varannan gång på östra gravfältet och varannan gång på västra. Så har det dock inte alltid blivit.

I västra Qinggravarna är 78 medlemmar ur den kejserliga familjen begravda. Fyra gravar sticker ut lite extra och det är graven Tailing som var den första graven, det vill säga Yongzhengs grav. Den andra graven, Changling, byggdes åt den femte kejsaren som hette Jiaqing och levde mellan 1760 och 1820. Den tredje graven, Muling, byggdes åt Daoguang som var den sjätte kejsaren som levde mellan 1782 och 1850 och den fjärde graven, Chongling, byggdes åt den nionde kejsaren Gunaxo som levde mellan 1871 och 1908.

Qinggravplatserna är viloplats för Kinas sista kejsare. De representerar slutet på en lång tid av kejsarstyre i ett land. Den allra sista kejsaren som egentligen bara regerade sporadiskt blev i den kommunistiska revolutionen avsatt. Han dog 1967 efter att ha levt de sista åren som en vanlig medborgare under det nya statsskicket. 1995 förde den siste kejsarens änka sin mans aska till en gravplats som ligger i närheten av de västra Qinggravarna.