Förbjudna staden

Den förbjudna staden är egentligen ett enormt kejsarpalats som färdigställdes i Beijing är 1421. Enligt legenden består palatset av 9999 rum. Bara himlen, med sina10 000 rum, förmår överglänsa i prakt. I verkligheten finns det inte mer än 8706 rum, varav bara några få är öppna för besökare. Som turist inbjuds man att se de enorma mottagnings- och ämbetshallarna i den södra delen av palatset. Man får också besöka de kejserliga bostäderna och trädgården i den norra delen.

Namnet ”Förbjudna staden” har en mystisk klang över sig. Men anledningen till namnet handlar helt enkelt om att området under kejsartiden var avstängt för vanligt folk.
Den förbjudna staden är utan tvekan ett konstverk som involverat mer än en miljon hantverkare och hundratusen konstnärer. Från de djupa skogarna i Yunnanprovinsen vid gränsen mot Vietnam hämtades enorma trädstammar som nu står som pelare. Vintertid spolades vägarna för att man med hjälp av slädar skulle kunna forsla klippblock. 14 år dröjde det innan palatset var färdigställt, så som vi ser det idag. Nästan omedelbart efter palatsets invigning slog blixten ner och flera stora hallar brann ner. Det tog mer än 20 år att återuppbygga det som förstörts. Utsmyckningarna är ofta gulfärgade eftersom gult är kejsarens färg. Inslag av rött symboliserar tur och lycka. Palatset täcker ett område av 72 hektar vilket motsvarar ungefär 100 fotbollsplaner. Under Ming- och Quingdynastin var det inte tillåtet att bygga högre byggnader än kejsarens palats. Idag gäller inte den gamla regeln. Utsikten som tidigare varit magnifik har till följd av dagens skyskrapor försämrats avsevärt. Fram till 1911 när kejsardömet i Kina störtades bodde kejsaren i palatset. Redan 1925 öppnades det istället upp som museum.

Den förbjudna staden är idag en av Kinas mest välbesökta turistattraktioner. Vanligen går man en tur från söder till norr med de pampiga delarna i början. Är det mycket turister kan det vara god idé att gå motströms eftersom man då slipper väntetider.